there's a place/ I call sorrow

Och det är som att de där tankarna aldrig vill stanna. Håller mig alltid krampaktigt kvar. Och jag vet att det aldrig kommer att gå; Jag är för skör och den här världen är på tok för dömande.

"Det låter inte så bra det här, du". Det är inte synd om mig. Jag klarar nog av det förr eller senare. Oftast senare. "Det finns väl andra sätt, visst?"

Jag ska spendera påsklovet i Arvika hos mormor. Känns skönt att komma ifrån Göteborg ett tag; faktiskt. Det är staden jag älskar utav hela mitt hjärta, men ibland vill man bara gömma sig ifrån livet. Det kan man aldrig göra här. Länktar till mormors hårspaysluktande kramar, det kaneldoftande köket, och garderoben fylld med fler läskbackar än kläder. Minns hur vi gömde oss där, i garderoberna. Kröp in, släkte ljuset. "1, 2, 3 nu kommer jag!" Kändes så skönt att vara osynlig medans allting pågick där utanför.

Funderar nästan på att ta bort bloggen, ett tag i alla fall; så får jag ett mindre att tänka på. Hon sa det.